Sofia i GHANA

Haaaj igen Sverige!

Igar efter att ha skrivit blogg sa hade vi nog tankt oss en lugn och tidig kvall men det blev precis tvartom.. Nagra av volontarerna skulle aka ner pa beachen och ga pa "Reagge Night" och till slut bestamde vi oss nastan allihopa att hanga pa. Vi borjade med att tranga ihop oss 25 stycken i en minibuss, och da snackar jag om en minibuss med plats for 10 personer. Vi satt ovanpa varandra allihopa mitt ute i den GALNA Ghana-trafiken (tydligen ar Ghana det tredje landet i varlden nar det galler trafikolyckor och dodsfall..). Vi kom iaf fram oskadda och festen borjade, hehe. Det borjade bra ute pa stranden men efter varldens skyfall var vi tvugna att flytta in under tak och narmare the party people.. Jag skojar inte nar jag sager att lukten av hasch- och marijuanarok lag tjock i luften, jag madde illa av att andas och halften av mannen sag ut som Bob Marley dar inne. Det var kanske 95 procent man, manga hoga som hus och saa creepy och jag skulle nog beskriva det som obehagligt. Trots det kande man sig trygg da vi var cirka 20 stycken vita volontarer, men hade jag varit dar med bara nagra stycken hade jag varit skrackslagen. Vi hade kul anda och shakade loss ordentligt till reagge-rytmerna. Det var anda valdigt intessant att ha sett, detta ar ju ocksa verkligen en del av Ghana.. Men jag var glad att komma hem i tryggt forvar till hotellet! Oroa er inte for mycket dar hemma, detta kommer inte bli nagon vana, haha..

Idag har vi lart oss laga nagra afrikanska ratter pa formiddagen, det blev valdigt gott men jag holl mig till att vara diskare, min plats i koket ar ju inte direkt sjalvklar som dom flesta dar hemma vet.. Maten har nere ar forovrigt SJUKT god sa det ar bara att hoppas att familjen serverar lika god mat som vi vant oss vid. Efter det tog jag och Emma tag i varat STORA problem harnere: Telefonen. Bada vara egna visade ju sig sjalvklart vara lasta och funkar inte ens att satta pa med det svenska sim-kortet?! Sa en telefon, tva sim-kort och ett betalkort senare kan vi nu, tadaaa... ringa OCH ta emot samtal! Sms verkar daremot overskattat, vi kan inte ta emot sa det ar ingen ide' ni skickar nagra, haha.. Tydligen gar vissa av vara sms fram, men vissa inte, helkonstigt... Vi borjar forsoka vanja oss med tanken pa att leva utan sms och klara oss pa telefonsamtal, mail och blogg efter ett besok pa Vodafone Office dar vi blev ganska avsnasta, och efter det ger vi upp!

Efter det var jag och Emma lite left alone sa vi bestamde oss for lite aventyr pa egen hand. Vi tog modigt nog en TroTro for forsta gangen. Man staller sig bara vid vagkanten och vantar tills en minibuss som ska at ratt hall stannar, saaa soft! Det blev en tur ner till stranden och havet igen, mycket lugnare och harligare denna gang. Badat i vagorna och spelat fotboll med alla helskona ghananier. Jag har dessutom haft den stora lyckan att jag fatt RIDA! Utan hjalm och i bikini kunde jag inte motsta en liten svang med ledare vid vattenbrynet, helt underbart! Sen var vi smarta nog att bestalla in mat en timme innan solen gar ner och Ghana ar val inte direkt kant for att vara varldens snabbaste land nar det galler service och mat, sa det blev liiite panik dar ett tag fran min oroliga sida, men trots morkret lyckades vi fa en taxi. Nasta problem var ju dock att vi inte visste var vi bodde. Ingen aning vad omradet heter, hej tva notter! Till slut kom vi iaf pa vad kopcentrumet flera kilometer fran hostelet hette och darifran kunde vi under skratt (emma) och grat (sofia) antligen guida oss hem. Tur man har starka nerver alltsa.. Kommer nog komma harifran utan oro for nagot, haha..

Nu blir det dusch och sen lite sista mys utomhus med dom andra svenska tjejerna vi ska saga hejda till imorn, lite sorgligt for har verkligen lart kanna jattegoa manniskor. Imorn gar bussen 4.00 pa morgonen, mot Kumasi, Mampong och varat nya liv, LYCKA!
Jag alskar Afrika, jag alskar Ghana, jag tanker pa er darhemma men det har ska nog bli himla bra!
Puss pa er!