Night after night, I try to move on
I sondags kvall efter en heldag i Kumasi, sa tog det slut med Patrik. Det kanns for personligt att skriva mycket mer an sa har, jag kommer skriva mer pa ett annat stallet, dit nagra av er hittar. Som ni forstar sa ar ju det har verkligen nagot som kommer att pragla resten av resan, men jag vet inte vad jag kan gora mer an att forsoka fortsatta uppleva och ta vara pa tiden, hur jobbigt allt an kanns.
Mandagsmorgon. Nya projektet, sitta pa ett kontor och forsoka brainstorma ideer. Inte varldens basta lage. Det blev faktiskt ett A4 med vettiga saker, man ska val halla hjarnan sysselsatt med annat har jag hort. Vi diskuterade mycket om varfor Ghana har HIV/AIDS och inte Sverige, jatteintressant och vi kom pa en hel del klokt kandes det som. Vi ska nog ga ut och beratta och diskutera i skolor langre fram. Sen lunch, och pastorn tog med oss till vattenfallet i Mampong. Det var jattefint och mysigt, kul att ha sett. Det ar sa himla vardefullt att lara kanna folk har, for det ar forst da man verkligen kan fa uppleva sana unika saker som tillexempel broloppet i lordags, det har vi aldrig fatt om vi bara suttit inne pa rummet och umgatts med varandra, sa ett tips till Mandis och Towe, var oppna for allt, och var trevligt till sa manga ni orkar, haha... Pastorn ar grym hur som helst. Sen var det barnhemmet. Jag hade inte mycket ork att vara gullig och mysig med bebisarna, men samtidigt ger dom an sa mycket livslust igen och det behover jag... Pa kvallen bara sov jag mig igenom timmarna.
Igar, barnhemmet pa morgonen, fick utskallning for att vi bara sitter pa golvet och ar med bebisarna, ja just ja, man gillar ju att lamna tio bebisar liggande sjalva pa ett golv och gar och gor nagot annat. Vi at lunch, slog rekord i var matatning, trostatande mantro? Sen hade jag inte ork till mer an att skriva min dagbok full med allt i huvudet, och lyssna pa musik, som ocksa kan satta ord pa sa mycket kanslor... Pa eftermiddagen var det raddningen att fa traffa alla dessa underbara ungar. Jag bara kramas och sjunger och ar helt tom pa allt annat an bebisar, och det var underbart! Kvallen gick valdigt smidigt och vi kom hem ratt tidigt. Det blev efter middagen en promenad in till town dar vi kopte CHOKLAD (vad behover man mer saga..) och 7 apelsiner. Har jag glomt att saga att vi missbrukar apelsiner-the-ghananian-way? Kommer aldrig sluta alska det! Frossa och Majan-turnering, mer an sa behovdes kanske inte... Idag var Lisa, den enda kvarvarande volontaren, tillbaka fran sin resa ner till kusten, nu ar jag och Emma hur pepp som helst pa att dra ner dit om nagra veckor. Hon ar jattetrevlig och morgonen gick jattefort.
Ja, kanske inte det roligaste och positivaste inlagget, men life is life. Vet inte mer vad jag kan saga och gora.
Ja du mamma, om vi fick onska behover vi BOCKER, snygga shorts (VARFOR tog jag med tre kjolar?), en till deodorant men inget ar akut, sa om ni nu vill skicka paket ar ju bocker och godis det mest uppskattade tror jag. I julklapp onskar jag mig lite pengar sa vi kan unna oss lite sista veckan, en friskis-kort sa jag har nagot for mig nar jag kommer hem, och saklart en valfylld JULSTRUMPA! Pengarna racker ratt sa bra annars, vi far se hur det blir nu om vi ska resa men vi hor val av oss.
Ja, oroa er inte for mig, jag har min Emma och jag klarar mig. Jag klarar allt.. Vi far se hur det har gar, men just nu ar ju kanslan att jag inte vill komma hem. Samtidigt som man bara vill vara hemma.
Kram, ta hand om er!
Det var tråkigt att höra Sofia. Du får "bryta ihop" o försöka komma igen. Krama Emma lite extra.
Julia hälsar att hon nu tagit en spruta mot "flininfluensan" o att hon inte grinade och fick ett plåster och ett Bamse-klistermärke..dagens höjdpunkt!
Jag har också en hälsning från Annika Runnby som jag träffade vid lekparken i dag, hon blev glad för kortet.
i dag är det lite vitt på marken och minusgrader. Julia har redan gjort en önskelista.
Tänker på dig extra mycket nu! KRAM KRAM KRAM Mamma
vilken jävel! jag kan slå ner honom när du kommer hem om du vill. Fegisen är väl fortfarande kvar i norge kan jag tro.. jävla stil! TÖNT säger jag att han är. Menmen, that's life, som du själv säger. Skit i honom, han är inte värd att gråta över. DU är i AFRIKA, njut och var glad åt det du har istället. Vad har han att komma med liksom? Du kommer att han upplevelser så att det räcker och blir över för ett helt liv när du kommer hem! Passa på att göra det bästa av din tid i Ghana nu, tänk inte så mycket. Just LIVE! :)
puss!
varfor Ghana har HIV/AIDS och inte Sverige, jatteintressant och vi kom pa en hel del klokt kandes det som. Vi ska nog ga ut och beratta och diskutera i skolor langre fram... HAHHAHAHHA. gjorde inlägget
